[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9638","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1069","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"697","alt":"12"}}]] [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9655","attributes":{"class":"media-image size-full wp-image-1089 alignright","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"250","height":"326","alt":"Faktaruta"}}]] Alla som äger något form av kokkärl samt har rinnande vatten i sitt hem, borde även äga en riktigt bra pastabok. Svenskar har i generationer blivit fördummade av snabbmakaroner, köttfärs på burk och carbonara i påse. Intressant nog har inget kök blivit så misshandlat, besudlat, knäat i skrevet, draget i håret och utspottat igen som det italienska. Så, i hopp om att hitta en pastabibel att ge till de okunniga och slå huvudet på de ointresserade så vände jag mig till den moderna klassikern The Geometry of Pasta (2010), skapad av formgivaren Caz Hildebrand och stjärnkocken Jacob Kenedy. För att mjuka upp dig lite inför boken så kolla in den här kittlande inspirerande ">videon. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9648","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"305","alt":"14"}}]] The Geometry of Pasta började ursprungligen som en idé av den grafiska designern Caz Hildebrand som såg en affisch hos rörmokaren med rör och andra mojänger, enkelt illustrerade i svartvitt. Hon tyckte att det skulle vara ett kul sätt att visa just pasta på och tillsammans med Jacob Kenedy började de att kavla fram detta lilla mästerverk som har hyllats av bland andra Nigella Lawson och Jamie Oliver. Jacob Kenedy är för övrigt född i London men andas Italien, har jobbat med stjärnbeströdda Michelin-restauranger och driver tillsammans med sin partner den galet populära restaurangen Bocca di Lupo i London. Men jag börjar med den fantastiskt effektfulla designen som verkligen visar att den här boken inte är som något annat. Alla pastasorter framställs med enkla illustrationer hela vägen igenom. Konsekvent och stramt. Och jaa, det kan vara min bakgrund som grafisk designer som gör att jag spinner som en katt åt det här, men jag tror definitivt att den här boken kan tilltala fler än tråkiga stilbögar som jag. För det är ju såhär den italienska maten är och vill framställas som - Enkel, krispig och utan något att dölja. What you see is what you get. Men misströsta inte, du inser snart att du inte behöver överexponerade foton med tröttsamt mättade färger. Inte i en bok som den här. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9641","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1072","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"750","alt":"1"}}]] Boken visar upp 83 olika pastasorter i bokstavsordning som tillsammans genererar runt 150 recept. Varje pastasort beskrivs både historiskt, hur man kan göra den själv eller hur den görs av folk som kan. Även recepten har sin historia - Ursprung, var i Italien de äts, olika variationer mm. Man får även tips på vilken pastasort man kan ersätta med om man nu inte råkar ha cavatelli eller paccheri hemma. Recepten är överlag väldigt enkla, men varierar såklart i svårighetsgrad. Vissa tar längre tid att tillreda och innehåller fler ingredienser, andra tar två minuter att göra och kräver i princip en kruka basilika och ett leende. Spagettin ovan med tomatsås var superenkel, och supergod (förutsatt att du använder krossade tomater av god kvalitet). [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9651","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"750","alt":"9"}}]] Boken börjar med enkla grundrecept på egen pastadeg. Allt från simplare varianter till en berikad med härligt många äggulor. Om du, precis som jag, har en dammig pastamaskin undanstoppad i ett hörn, ta fram den och skrid till verket! Det går snabbare att kavla ut din egen pasta än vad det tar att koka torkad. Plus att det blir löjligt gott och är tillfredsställande både för ego och gom. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9652","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"750","alt":"3"}}]] Här är mitt försök till tortelloni (och INTE tortellini som alla rättar mig med). De små gosiga knytena är fyllda med den simplaste av ricottafyllningar, badandes i en smörig gräddsås och pigga sparrisar. Det finns inget som är så glädjande som när enkla recept man trodde skulle generera en suck som bäst, visar sig vara de mest lyckade. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9642","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1073","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"725","alt":"8"}}]] Men boken innehåller såklart mer än de pastasorter som många av oss är vana vid. Malfatti som betyder felaktig/dåligt lagad är små ojämna klumpar med spenat som får kokas studsiga och här serveras med brynt smör och salvia. Om du inte har testat, gör! Superenkla att fixa och en garanterat hit som förrätt. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9644","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1075","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"232","alt":"13"}}]] [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9653","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"750","alt":"7"}}]] På tal om att göra min egen pasta så lämnade jag pastamaskinen åt sidan när jag testade den här Busiatin med mandelpesto. Jag ska vara ärlig, jag kollade upp på Youtube hur man skulle rulla ut den. Inte för att beskrivningen i boken var otillräcklig, snarare att metoden med en trästicka och flinka fingrar inte passade mig. Istället testade jag en annan teknik som inte krävde en 200 årig italiensk gummas erfarenhet. Mina blev dock lite för tjocka och som en av middagsgästerna utbrast: "Åh, är det bläckfiskringar?" Grrr. Men peston var riktigt god. Eller ja...den smakade pesto. Inget nytt under himlen. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9639","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"285","alt":"11"}}]] Jag måste faktiskt ge en liten, eller varför inte en stor, eloge till Jacob och de fantastiska texterna. Det finns inget tråkigare än kokböcker som andas hemkunskapsbok. "Gör så här, sen såhär, och förhoppningsvis får du det här". Här är det rappa texter, roliga beskrivningar som inte tar för mycket fokus och sköna liknelser som får en att ta allt med en klackspark istället för att få en klump i magen av prestationsångest. Som när man ska bryna vitlöken till en valnötssås som jag tyvärr inte fångade på bild, så skulle man köra på tills man blev nervös, då var den tillräckligt friterad. Hur bra beskrivning är inte det? Förutsatt att man inte har allt för svaga nerver. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9645","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1076","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"811","alt":"4"}}]] [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9649","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1080","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"17","alt":"17"}}]] Här trofiepasta (som jag köpte torkad), med pesto, gröna bönor och potatis. Perfekt inför sommaren och busigt enkel. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9643","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1074","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"750","alt":"5"}}]] Här ett av mina första bakslag, det är därför jag lägger den så långt ner i recensionen (med förhoppningen att du har somnat vid det här laget). En brutalt god kyckling- och ricottacappelleti med Karljohansvamp som dock inte blev så snygga som jag hade hoppats på. Eller, de var charmigt söta tills jag la dem på en omjölad tallrik, tätt tätt. När de skulle bada i kokande vatten så kramade de om varandra så hårt att de slets sönder när jag försökte sära på dem. Detta helt logiska beteende slog inte mig, och inte varnades jag för det heller. Dock i andra recept på liknande fyllda små paket, vilket såklart irriterade mig. Men nu vet både jag och du! [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9650","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1081","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"136","alt":"15"}}]] [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9647","attributes":{"class":"media-image","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"750","alt":"6"}}]] Och avslutningsvis min favorit, en pasta med salsiccia, tomat och saffran som värmde mig likt en ömmande kram från mamma. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9646","attributes":{"class":"media-image size-full wp-image-1077 alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"197","height":"296","alt":"10"}}]] Italiensk mat är för en frankofil som jag, ibland lite svår att ta till mitt hjärta. Som jag brukar säga: "Kan Paolo Roberto laga det, är det inte matlagning". För italiensk mat balanserar ibland på enkelhetens rand, nästan till absurdum. Många av recepten i boken tenderar också att låta likadant för elaka öron som mina. Det är samma ingredienser i snarlika kombinationer som upprepas om och om igen. Det är inte heller, som jag har skrivit förut, en allt för förlåtande mat eftersom den kräver purfärska ingredienser utan genvägar. En tomat är inte en tomat, är inte en tomat. Precis som pasta inte är pasta, inte är pasta. Tar man den enkla italienska maten alldeles för lättvindigt så hamnar man väldigt lätt i snabbmakaronsträsket, och det är faran med den här boken. Men å andra sidan så skulle svenska köket bara bestå av brunsås och köttbullar, om man såg på det med andra ögon. Så är du ett matgalet pastamonster, vilket jag förutsätter, så kommer du att använda den här boken som en lagbok. Med det sagt måste jag avsluta med att det här är faktiskt är en fantastiskt bok. FANTASTISK! Och även om du aldrig tänker lyfta veven till din pastamaskin så är det otroligt intressant att bara sitta och läsa på om alla olika pastasorter. Matnörderi på sin topp. Här finns något som alla kan bli kära i och definitivt sådant som alla kan klara av. Vila ögonen på de vackra illustrationerna, njut av de fyndiga texterna och välskrivna recepten. Laga när du har tid, bjud på vem du vill och ha den här boken så långt bort från paketet med snabbmakaroner som du bara kan. Det här är definitivt en pastabibel du inte kommer att tröttna på och använda som dörrstopp eller stötta upp köksbordet med. Söndertummad och ihoptejpad har den fått en fast plats i mitt kök. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9638","attributes":{"class":"media-image alignleft","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"123","height":"175","alt":"12"}}]] Caz och Jacobs bok The Geometry of Pasta går bland annat att köpa här. . . . . .

Mattias Kristiansson

www.bakemyday.se [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"9654","attributes":{"class":"media-image alignnone size-full wp-image-1085","typeof":"foaf:Image","style":"","width":"500","height":"361","alt":"16"}}]]