Varför det blir bäst med rumsvarmt smör i bulldegen?
Bagare blandar degen till kanelbullarna eller saffransbrödet på ett annat sätt än vad jag lärde mig i hemkunskapen. De smälter inte smöret utan börjar med att lägga mjöl, salt, socker, rumsvarmt smör och jäst i bunken. Sedan sätter de igång degmaskinen och häller i kylskåpskall mjölk. Maskinen knådar och friktionsvärmen från degkroken höjer temperaturen i degen. Du kan göra likadant hemma som när du bakar min saffransfocaccia.
Genom att inte smälta fettet först slipper du fundera över hur varmt det ska kännas när mjölken och smöret är 37 grader, du slipper också diska en fet kastrull. Med osmält smör blir degen smidigare, den håller ihop bättre på bakbordet och det går åt lite mindre mängd mjöl. Detta i sin tur gör att de färdiga bullarna blir luftigare. Och det är inte bara i bulldegen som du kan sluta med smält smör. Även matbrödet som innehåller en liten mängd fett blir luftigare om man tar smöret direkt från paketet.
Ann-Charlotte Eliasson är professor i cerealieteknologi vid LTH (Lunds Tekniska Högskola). Hon har studerat volymen på matbröd beroende på vilken typ av fett som används. Ett färdigt bröd som är bakat på 1 liter vatten, mjöl och 40 gram fett får en volym på 2043 ml om man bakar med osmält smör. Smälter du smöret blir volymen 1994 ml och med olja istället för smör mäter brödet 1864 ml. Att smör eller margarin ger brödet högre volym än olja beror på att det innehåller lecitin. Lecitin är ett emulgeringsmedel som gör att luftbubblorna i brödet blir fler och stabilare. Att osmält fett ger högre volym än smält beror på att fettkristallerna i det osmälta fettet hjälper till att staga upp väggarna som innesluter luften i brödet. Om du bakar bröd helt utan fett blir volymen lägre. En liten mängd fett i bröddegen smörjer glutentrådarna och gör att de kan expandera bättre under jäsning och gräddning.
Kommentarer
Om man dessutom börjar med kalljäsning (som har nämnts av Henrik tidigare), raskdeg och bortgörning och sånt, då börjar man verkligen nå resultat.
Alltså, vi har en matblogg som hänvisar till professorer i cerealieteknologi! Det här projektet är nog det roligaste jag gjort.
Ja Isobel, du kan tänka dig hur glad jag var när jag upptäckte att det fanns en professor i cerealieteknologi i Lund! Varför får en sån aldrig nobelpriset?
och Jessika: Jag har jämfört att göra raskdeg (mjöl, mjölk, jäst) som får jäsa upp och sedan tillsätta smör+socker+kardemumma (som jag blandat ihop en annan bunke) med att blanda alltihopa från början. Jag märkte ingen skillnad egentligen. Men det var några år sedan jag testade. Ska nog göra om det igen. Återkommer med resultat!
När jag var bagare gjorde vi först en raskdeg på jäst, mjölk och hälften av mjölet. Smöret (i fast form) blandades i först efter en halvtimme, tillsammans med socker, salt, kardemumma och resten av mjölet.
Vad intressant det här var. Rolig läsning!
Professor i frukostflingor??? Nej, förlåt, jag förstod vad det betyder, kunde inte hålla mig.
Nåväl. STORT! Fantastisk! Självklart finns det en sådan! Fram för den molekylära matlagningen!
Tack för en skoj sajt.
Anna: Jag har ingen aning om det vetenskapliga värdet i raskdeg, men jag gillar det. Kalljäsning slår med våglängder det gamla vanliga att kasta allt i en bunke och så var det klart på en timme. Men när man tillsätter bortgörningen så tar det en stund innan allt är rejält blandat. Jag vet därför inte hur mycket av speciell jäsförmåga som raskdegen ska bidra med som verkligen består. Jag har hur som helst lärt mig göra jäkligt snygga bullar :). Goda också.
Håller med dig Jessika. Jag kalljäser allt numera. Hinner jag inte grädda brödet på kvällen (om degen inte jäst klart innan jag går och lägger mig) så ställer jag in plåten i kylen och gräddar före frukost istället. Varför heter det "gräddar" förresten? Konstigt ord, har ju inget med grädde att göra. Baka av säger väl bagarna?
Tack för en itressant redogörelse.
/rolf
Sidor