Annons
Receptmakare: Kumud Shah och Sofia gustafson
Receptmakare: cook's illustrated och sofia gustafson
Exkursioner
Exkursioner gör utflykter som oftast är vegetariska och i Malmö.
Nytt från Cooked
För att få till den perfekta biffen spelar temperaturen en viktig roll. Här kommer vi att visa er ett litet exempel på vad som händer med köttet vid olika tillagningstemperaturer, i detta fall ytterligheterna när det gäller temperaturen. Skillnaderna i slutresultat är påtagliga och illustreras tydligt då vi tillagar biffen vid 200° respektive 80°. Jag hoppas verkligen att ni inte lagar biff vid 200°, men gissar att det säkert är många som skjutsar in den i en 175° varm ugn. Som sagt, här visar jag ytterligheterna för att tydliggöra hur stor inverkan temperaturen har på slutresultatet.
Submitted by Magnus Albrektsson on söndag, augusti 11, 2019 - 15:36. >
Submitted by Magnus Albrektsson on söndag, augusti 11, 2019 - 15:07.
Kommentarer
Tack för ett som vanligt fint recept. Jag tycker att det går utmärkt att kalla bären zereshk eftersom det är under det namnet de nästan alltid säljs i Sverige. Dessutom är berberis ett helt släkte och just den i Sverige så vanliga häckberberisen är inte särskilt god att äta. Så om man inte har lust att skriva en liten utläggning om bären varje gång man använder dem i ett recept tycker jag gott att man kan använda det namn som gör det lättast för läsarna. Sen kan man ju alltid lägga till berberis inom parentes. Eller vad tycker ni? :-)
Snälla kalla dem hellre torkade berberisbär, vi har ju ett svenskt namn för dem. Det skulle ju t o m kunna leda till att fler planterar berberis (och inte bara den tråkiga häckberberisen).
När jag kom i kontakt med ätbara berberisbär hette de bara zereshk (persiska) eftersom det var min svärmor som introducerade dem för mig. Vi snackar alltså förra århundradet så det är min gamla vana som lyser igenom i receptet. Kurt, jag håller med dig om att det är bra att skriva berberisbär som förklaring. Men om matbloggandet ska kännas kul får nivån variera lite. Som Lisa säger så behövs inte en lång utläggning i varje inlägg men jag förklarar gärna eller skriver alternativa namn inom parentes, om jag kommer i håg det (^_^). Tack, Lisa, jag är kär i linser.
När jag var riktigt liten hade jag en hatkärlek till den häckberberis som växte intill porten. Den hade sylvassa raggar och jag stack mig jämt. Samtidigt tyckte jag att den var fin, och jag brukade tugga på bladen. Redan då alltså...
Vill minnas att bären var fadda i smaken, inte alls syrliga.
Precis så minns jag smaken av både bär och blad från häckberberis. Jag minns också hur taggarna bara kröp längre in i kroppen när jag försökte peta ut dem. Nu är det länge sedan jag träffade på en häckberberis, många har nog mödosamt grävt bort buskarna från trädgården, så jag har inte smakat på ett tag. Berberis vulgaris har jag inte smakat på färsk men är absolut inte fadd när den är torkad.
Berberis än taggigare än havtorn?
Häckberberistaggarna är luriga för att de är så små. Nu har jag inte plockat havtorn i några större mängder men jag har hört att man ska frysa kvistarna så ramlar bären av sedan, smidigt och mindre smärtsamt.
Havtorn har inte taggar, utan tornar som utgår från veden, medan taggar utgår från barken. Man kan riva sig på båda, men taggar lossnar och fastnar i huden.
Intressant!
Sidor