Det är bara två dagar kvar till en 40 dagar lång gastronomisk utmaning. Först ska vi krama ur det sista ur karnevalen (Adjö till köttet!) och så bulla upp i morgon på bullamåndagen med just bullar. Sedan smörjer vi kråset riktigt på fettisdagen med fastlagsbullar, nya tolkningar av semlan och kanske också pannkakor. Men så på onsdag vänds intresset från kroppen till anden. Det är då askonsdag som inleder en drygt 40 dagar av fasta fram till påskaftons kväll. Det blir 40 dagar av fiskrätter. Jag brukar själv inte vara så sträng så jag tillåter kött och fågel på söndagarna. Så här går mina tankar inför fastan 2016:
Fisken är central för oss i Sverige. Historiskt sett var vi mer fisk- än köttätare. Vi inleder också alltjämt alla våra viktigaste årshögtider med en fiskrätt – inlagd sill i någon form, gravlax eller ägghalvor med löjrom. Lutfisken var i historien både fastefisk och festmat men för oss idag är den väl mest förknippad med julafton som är en kristen fastedag. Fisken är ju också en symbol för kristenheten. Urkyrkans språk var ju grekiska och det grekiska ordet för fisk, iktys, har tolkats till Iesus, Kristos, Theou, Yos, Soter, dvs. Jesus, Kristus, Guds, Son, Frälsare.
Den kristna fastan är precis som andra religiösa fastor också ett sätt att visa upp och understryka de religiösa värden som man själv står för. Fasta och späkning kan konkretisera en religiös tro, men också ge en slag eftertänksam vägledning till hur man ska leva livet. Det skapar samhörighet och gemenskap med människor både nära och över hela världen, inte minst när man försker hålla lite koll på karnevalerna i Rio de Janeiro, Köln, New Orleans eller Venedig.
De flesta religioner, ja man kan förmodligen säga alla, har ett moment där man ska avstå från att äta eller äta alltför mycket. Anledningen är alltför extravagant mat och dryck kan störa vårt fokus på de viktigare livsfrågorna, om vad alltets mening är och vad vår jordevandring syftar till. Det finns också sekulära fastor, alltifrån att gå ner i vikt till en tro om att en viss mat kan rensa kroppen från giftdepåer. Också de här fastorna handlar om att förstå livets mening och försöka begripa vad man har för uppdrag under sin livstid, så fri från tron blir nog människan aldrig. Biskop Hans Brask som var biskop i Linköping i början av 1500-talet, har efterlämnat en 40 dagar lång fastemeny, och hela hans hushållsbok som har fler religiösa matsedlar kommer i bokform senare i år. Det här är hans meny för en tisdag under påskafastan, förmodligen serverad någon gång mellan 1510-1527.
Stekt sill och kokta siklöjor
Lättsaltad ål med välling
Torr braxen eller annan torrfisk
Ärtmos och annat mos
Långor och gös med olja
Färsk fisk med spad
Inbakad eller stekt färsk fisk
Lax från Bottenviken
Det är många rätter och han hade sannolikt gäster på besök under hela fastan. Man kontemplerade i enskildhet och läste religiösa texter tillsammans i en kristen gemenskap. Under fastan serverades ingen kvällsmat med undantag för söndagen, så det här var det enda varma målet mat på dagen. Här är några middagsrätter den första fasteveckan. Arbetsluncherna får bli vegetariska för enkelhetens skull.
- Askonsdag 10 feb - Stekt gravlax med dillstuvad potatis. Bra rätt att vara eftertänksam till.
- Torsdag 11 feb – Stekt spätta med kapris och rödbetor. Det är ju Årets kock-tävlingen samma dag och Paul Bocuse fyller 90 år!
- Fredag 12 feb – Pizza med ansjovis. Ett fredagsmys men med fasteförtecken.
- Lördag 13 feb – Kokt torsk med persiljesås. Koka dessutom en kyckling färdig och gör en citronsås till i morgon. Baka av en äppelkaka så är också den färdig.
- Söndag 14 feb – Första söndagen i fastan. Eftersom det är sabbat så är dagens enda matlagning riskokning. Allt annat är ju förberett från igår. Det är ju också Alla hjärtans dag så det här får bli en dag med många slags gemenskaper.