2011-02-18 av Margit Richert
Aioli: Eller varför inte ens min man vill hångla med mig*
Helt kort så här en fredagkväll tänkte jag bjuda på världens bästa aioli. Jag törs säga så eftersom jag inte har specielllt måga occitaner i bekantskapskretsen - vad jag vet. Och skulle jag ha någon slik i förskingringen så föreslår jag att hen använder sig att mitt recept till nästa släktträff.
Så bra är den.
*Jo, det vill han så klart, eftersom vi äter samma lika. Däremot vill ingen annan hångla med oss. Aioli har räddat månget äktenskap.
Aioli enligt Gitto
Receptmakare: MArgit Richert
Portioner: 4
Tid: 10 minuter
En bra olivolja är A och O i det här receptet. Jag är en sucker för Carbonells gräsiga variant (den på grön plåtburk med en spansk mustaschkvinna på). Men kör på den olja du gillar.
- saft av 1/2 citron
- 1/2 dl panko
- 1 stort ägg
- 1 tsk dijonsenap
- 2 pressade stora vitlöksklyftor
- 1 1/2 dl neutral olja, raps eller solros tex
- 1 - 1 1/2 dl smakrik olivolja
- salt, svartpeppar
- eventuellt mer citronsaft
- Blanda panko och citronsaft i en hög tillbringare, ett litermått funkar fint. Låt svälla en kvart.
- Tillsätt ägg, dijonsenap och vitlök. Mixa någorlunda slätt med stavmixer.
- Tillsätt den neutrala oljan lite i taget och mixa mellan varven.
- Släng mixern i disken och ta fram ballongvispen, för olivoljan blir lätt besk om den mixas.
- Vispa ned olivoljan lite i taget. Smaka av och sluta när du tycker det blir lagom gräsig smak och fluffig majo.
- Smaka av med salt, svartpeppar och kanske lite mer citronsaft. Det ska vara syrligt av citron, gräsigt av oljan och så vitlöksstarkt att ingen vill hångla med dig.
Kommentarer
Kanske skulle vara lite kaxigare med vitlöken :-)
men då tycker jag de andra smakerna försvinner. Det blir lätt en vitlökssörja av det då. Men visst, jag änvände två rejäla vitlöksklyftor, vilket jag borde påpekat i receptet. Ska fixat!
Vet inte att det är för mycket innan det redan har hänt.
Occitarier? Occitaner låter mycket bättre i mina öron.
i mina med. Jag skyller på litet tangentbord, fredagsöl och slarv.
Intressant.
Tore W med lärljungar ger recept på aioli med kokt pressad potatis.
Men då fanns inte panko-flingor att tillgå.
Tror på dig, även om glutenallergiker protesterar.
Måste provas.
Vad go du är, kram!
Örjan: det var just det receptet jag tänkte på. Potatis känns för stabbigt, nästan taramasalata (´nu stavar jag säkert också det fel, men jag orkar inte googla). Lite panko gav en riktigt fin struktur. Testa!
Anna: <3!
OT- men skräckupplevelse.
Burkmajjo med ipressad vitlök, kallat "aioli".
örjan: ja, det är verkligen en styggelse som man hade kunnat hoppas var på utdöende. Min högst oventenskapilga studie av lunchhak (också känd som gå ut och käka bilig lunch då och då) ger inga sådana indikationer tyvärr.
Sidor