Svinaktigt: Konsumentmakt räcker inte för gladare grisar
Så är det dags igen. En ny svallvåg sveper över oss med bilder och rapporter om hur djur behandlas illa för att vår mat ska bli så billig som möjligt. Denna gång handlar det om grisarna och om våra fläskkotletter och filéer. Främst har debatten handlat om danska grisar, men även de svenska konventionella grisarna får en släng av sleven, för även här bedrivs en uppfödning som leder till skador på grisarna.
Återigen blir vi upprörda och handeln kallar till krismöte med Danish Crown, det danska slakteriföretaget. Vi fortsätter att låtsas som om vi inget visste, men det blir svårare och svårare för varje gång det larmas att hålla skenet av ovisshet uppe.
För visst vet vi att ett lågt pris alltid beror på att det är någon annan som betalar. Det kan vara i form av taskiga arbetsvillkor och löner, miljöpåverkan eller som i det här fallet, industriell och brutal uppfödning av djuren.
Någon får alltid betala, frågan är bara vem?
Och frågan är också när någon tänker ta ansvar för en hederlig matproduktion? Att allt mer lägga över det ansvaret på konsumenten är en feg strategi. Det är vi som ska välja Rättvisemärkt, KRAV-märkt och alla andra goda märkningar enligt den gällande dogmen ”Konsumenten får välja”. Sedan kan politiker, handel och livsmedelsindustri fortsätta sova gott om natten. De har ju ändå gett oss valfrihet att välja en mer etisk matproduktion, för oss som är roade av det.
Konsumentmakt är bra och kan vara ett effektivt vapen för förändring, men det räcker inte för att skapa en hederlig matproduktion. Menar Eskil Erlandsson, jordbruksministern, allvar med att göra Sverige till Europas bästa matland, så är det här han ska börja, att forma en ny matpolitik.
RSS 2.0
Tyckte det mest intressanta i rapporteringen var att vissa danska svinproducenter ställt om produktionen för att kunna erbjuda brittiska konsumenter det de vill ha. All dansk gris produceras inte på samma sätt och påtryckningar från köpare i Storbritannien kan alltså påverka.
I den svenska debatten klumpas ofta utlandet ihop och all dansk fläskfilé stämplas som sämre än svensk. Var finns nyanserna? Var finns de köpare i Sverige som gör som köparna i Storbritannien och kräver bättre djurhållning i Danmark? Är vi svenskar så enkelspåriga att vi bara kan hålla reda på vad som är svenskt/icke-svenskt?
Ja jag tror att du har en stark poäng där, Arvid. Det finns en rätt utbredd uppfattning om att det inhemska är bra och utländskt är dåligt, en uppfattning som vi delar med rätt många andra länder, även om det är en klen tröst.
Min poäng var inte att utmåla det danska som dåligt, för så är det inte, utan däremot att peka på att ett lågt pris ofta bygger på att någon annan betalar, oavsett var varan är producerad.
Danmark har givetvis en premiumproduktion, också, och som ett framgångsrikt exportland är man snabb att anpassa sig till kundernas efterfrågan.
Ett sådant exempel är den ekologisk produktionen, där ekologiska livsmedel på kort tid har fått en dubbelt så stor marknadsandel än vad de har i Sverige. I Danmark har berörda myndigheter, handeln och danska motsvarigheten till LRF förstått att bilden av ett miljövänligt, ekologiskt, innovativt livsmedelsland är viktig att marknadsföra. Därför finns ett helt annat stöd, både ekonomiskt och mentalt, för ekojordbruket, eftersom man förstår att detta är goodwill som även spiller över på HELA jordbruket.
Exemplet Storbritannien som du nämner är också intressant. Storbrittanien är nog det land där intresset för djurens väl och ve är starkast. Brittiska djurskyddsföreningen RSPCA har t ex tagit fram en djurskyddsmärkning som får användas på de livsmedel som uppfyller deras krav på gott djurskydd. I Sverige har det förekommit liknande diskussioner, men än så länge har inte något eget djurskyddsmärke utvecklats.
Underbart att du tar upp detta! Hur kan det ens vara acceptabelt att du som konsument t.ex. har ett val mellan Rättvisemärkta bananer och bananer sprungna ur slavliknande arbetsförhållanden?
Kanske slav/djurplågeri/miljöbov-märka dessa varor istället? ”Ditt lågprisbacon har subventionerats med slag, missförhållanden och svansbitning”.
Ja, visst vore det intressant med en ”omvänd” märkning. Ungefär som man gör med tobaksmärkning.
Men innan den utopin slår in, så skulle väl åtminstone en butikskedja på allvar börja ta ansvar för vilka varor man säljer, och inte bara överlåta detta åt ”konsumenternas val”.