02 februari 2009
Semlan: Still going strong eller på väg mot ättestupan?
Är semlan en nationalklenod eller en uppblåst bluff? Var finns de bästa och var undviker man skräckexemplaren? Borde vi leta efter historiska semmerecept för att återupptäcka de äkta smakerna? Vilka är de bästa knepen när du gör egna semlor? Ordet är ditt!
RSS 2.0
Min mamma har malda hasselnötter i sin fyllning vilket är fantastiskt gott. Mindre lyckat för överraskade allergiker dock.
Det hade (har) faktiskt min mamma också, och inte nog med det: Hon ersätter mald mandel med malda hasselnötter i alla recept där det förekommer sådana! (Inte alltid med så lyckat resultat.) För henne är det på något vis självklart att man gör det. Jag undrar lite vad den idén kommer ifrån. Var mandel mycket dyrare än hasselnötter förr i tiden, kanske?
Instämmer fullständigt med Lisas inlägg angående butikssemlorna. Tror att man ska minnas att semlor är ett bakverk som har sin smkakmässiga tonvikt i vetebrödet, och därför bör man nog undvika butikernas och snabbköpens oromantik genom att köpa dem hos ett lite mindre konditori för bästa fettisdagsnjutning. -Eller ännu hellre göra dem själva.
Är det någon som har något bra tips på hur man skulle kunna bryta av den ganska mesiga gräddigheten i semlan annars? Jag funderade själv på att passera hjortron genom en sil, och sedan smaksätta med det.
Jag gillar vetebullar med tydlig kardemummasmak för att bryta ”gräddigheten”. Sedan borde semlor göras i miniatyrform, kanske 1/4 av storleken. Då kanske jag hade orkat äta fler än 1 under säsongen…
Anna B: Jag har faktiskt sett minisemlor nånstans. Det var nog när fettskräcken härjade som värst…
Jag lider inte alls av den åkomman,tycker bara de vore söta: tänk dig ett 6-pack!
Anna B: Bra minisemlor finns åtminstone på Gateaux (jag har bara testat de på Västamannagatan, men de är säkert likadana överallt) och på Annikas Hembageri på Odengatan.
Ja, det är lite långt bra om man bor i Skåne
får nog överväga att tillverka dem hemma.
Hembakade bullar, ganska söta med kardemumma, ägg och en aning bakpulver i degen! Då får man dem så stora eller små som man vill.
Fyllning: Brödinkråm blandat med riven mandelmassa och grädde eller mjölk till en ganska lös massa (”gröt”). Vispad grädde utan socker i.
Mina båda äldsta barn AVSKYR allt som liknar mandelmassa, till dem har jag genom åren fyllt bullar med smågodis under grädden (t ex gelehallon).
I helgen, under ett av mina sällsynta stockholmsbesök passade jag givetvis på att äta frukost på Xoko (i Linköping har vi ett café vid namn Chocolat som inte är ett dåligt substitut, men det är en annan historia). Jag tog bland annat en liten semla, men den saknade rätt sunkighet.
Helst skall den vara lite för stor, så man får gapa löjligt stort och liksom vicka in semlan i munnen. Själva ätupplevelsen är viktigast, och jag bekänner mig till kategorin gourmander när det skall ätas semla. Det kan fungera med Konsums färdigpackade om det kniper.
Sunk funkar!
Jag är alltid öppen för att bli motbevisad av nästa semla jag äter.
Jag gillar inte riktigt grädden i det hela. Men så äter jag helst semmelbullar som de är, oförstörda och odelade och ofyllda. Men en semla om året går ner, det är ju tradition!
Jag gör ”semlor” med vaniljkräm istället för mandelmassa. Men de ska serveras som hetvägg.
Länge leve semlan! Ett tips om man vill få semlan snabbt och precis som man vill är att köpa släta vetebullar från konditori eller butik och sedan mecka ihop dem hemma. Är man lat som jag och inte vill slabba ner elvispen går det utmärkt att skaka grädde i en burk med tätt lock. Efter några minuter är du lite yr i huvudet, men har en fluffig och fin vispgrädde, och knappt någon disk.
Jag gillar inte bageribakta semlor. De är så fluffiga och menlösa. Vetebrödet i semlan ska vara härligt hembakt!
Det är så bra att jag får såna semlor åtminstone en gång om året på ”semmelmötet” (dvs föreningens årsmöte). Kloka som vi barn var när vi var barn så visste vi vad som var verkligt viktigt med detta årsmöte: semlorna. Och i otroliga mängder. En minnesvärd kväll åt jag 14 stadiga semlor på semmelmötet. Det skulle jag inte göra om nu när jag lämnat tonåren lååångt bakom mig.
Jag tycker att kombinationen av grädde, mandelmassa och vetebröd är helt perfekt, om semlan serveras som hetvägg är det ännu bättre. Kulturarv är tram. Är det gott så är det gott, då spelar det ingen roll hur länge vi ätit den. Men visst finns det gott om dåliga semlor. Men att dissa semlor helt av den anledningen är som att sluta tillaga egna köttbullar för att mamma scans är äckliga.
Undvik åtminstone under alla omständigheter ”semmeltårta” – ett monster!
Jag håller generellt med Kristoffer Lindh ovan, t.ex. lagade jag fläsklägg med rotmos idag och det var gott som tusan även om rätten är gammal som gatan. Dock så gillar jag inte mandelmassa så semlor är svårt för mig, kanske det där receptet från den gamla texten i artikeln skulle vara något att testa.
Jag bara undrar hur många av de 40 miljoner sålda Semlorna som faktiskt köps av oss kunder?? Hur många hinner att slängas av butiken innan hållbarhets datum gick ut???? Hår Resande Tanke…
Att baka Semlan själv är så klart godast inte minst med tanke på den om diskuterade storleken, där lagom är bäst, mer så att man slipper fett chocken…
Jag tror på det gamla receptet i artikeln kanske berikad med lite nyttigheter så som Chia frö mjöl, måste jag prova.
Nu är jag ju ungefär den åttiofjärde att kommentera inlägget – men, strunt samma:
1 Bullen skall vara hembakad, mycket luftig och smaka mycket kardemumma.
2 Grädden får inte vara sötad. Grädden är så gott söt i sig själv.
3 Mandelmassan måste var an god kvalitet. Den får inte knastra, smaka svagt av bittermandel eller bestå av (ve och fasa) en skiva balmassa som lagts på den bedre halvan av en ituskuren bulle.
4 Locket skall vara litet, och pudrat med florsocker. Bullen skall inte ha beströtts med hackad sötmandel.
Inte svårare än så! Hetvägg? Tja, varför inte, men hellre em kopp kaffe till semlan, om jag för önska.
Inte något tips, men en söt detalj i sammanhanget är min treåriga dotters benämning på hetvägg: SEMMELSOPPA!
Skall man äta hetvägg så tycker jag många semlor man köper är för lätta och luftiga det blir mycket snabbt ”semmelsoppa”. Förra året gjorde vi Tore W:s variant på semla, ganska gott.
Här hittade jag hans recept igen, plus några till, citron skal och äggula i fyllningen verkar intressant om man gillar sin semla tung:
http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=1450
Precis Lars, Tore Wretmans semlor är det enda som gäller. Rätt stabbiga bullar som tål ett mjölkbad, fyllning med ägggula, apelsinskal och en hel del smält smör.
Tricket med maräng på toppen har jag haft svårt att få till, men när det lyckas är det fint att slippa vispgrädden.
Efter dem är det svårt att fördra en butikssemla med halvsur grädde och aprikoskärnor i fyllningen
Om ni ska köpa semlorna på ICA Maxi lyd ett gott råd; Läs inte innehållsförteckningen. Lång som ett ösregn. Blan alla märkliga tillsatser hittar man bland annat ”färgämne”!? Ja jistanes!
Fuskflorsockret som inte smälter är en riktig flopp. På Malmös konditorier envisas alla med att använda detta. Inte bra inte.
Semlorna som sälj i två-pack i butiken tillverkas centralt och transporteras sedan till indutribagerierna som sedan i sin tur levererar ut dem i mindre lastbilar tillsammans med övrig brödleverans. Det är helt omöjligt att undvika att dem mosas under den här ganska komplicerade hanteringen i plast eller papp backar som skakas i lastbilarna och sedan dras på pallar eller krokar på butiksgolven. Butikswienerbröden lider av samma hanteringsproblem.
Systrar och Bröder i Malmö säljer riktigt härliga helt vanliga Semlor för 18 kr. Rekommenderas!
Vi snackar konditorisemlor här. Dom som ligger två och två i mataffären spelar i en annan division. Men hellre en svettig Konsumsemla än en med konstgjort florsocker.
Jag är en sån gottegris, så de flesta semlor slinker ner, men bäst är såklart hembakade med mycket mandel(massa) tillsammans med inkrom och mjölk och lagom lite grädde. Viktigast är nästan att locket är trekantigt!! Idag blir det semmelbulle-bak, även om jag vet att det är alldeles för tidigt!
Hemmbakade bullar måste det vara, eller i alla fall inte såna som smakar sött rostebröd med kardemumma. Den där torra luft – fuktiga svamp konsistensen är inte het.
Mandelmassan men lite bullinkråm o grädde i bullen, o sen massor massor av grädde. Vilket inte får plats, men eftersom man gjort dem själv så kan man ha det jämte. Grädde is tha shit. Mmmmm.
Och små. Och bara från och med semeldagen o någon vecka framåt.
Men det där med nötter på lät gott. Och lite extranötter i mandelmassan kanske, så det inte blir så sött. Jag tycker iofsj det lät gott med mandelmassa som smakar bittermandel. Blanda i lite amaretto kanske… Ja jisses. Snart ska här bakas!
Var på Olof Viktors på Öterlen igår – Till min lycka så fans det Semlor i två olika storlekar med mycket god mandelmassa, grädde och bulle som faktiskt kändes hembakad om än lite kall.
Locken var runda och Semlan jätte god. Men varför bre ut mandelmassan som smör, när man kan ”gröpa ur”? Jag bara undrar =)
semlor är faktiskt rätt äckligt – jag ger det en chans varje år och ångrar mig varje gång. Gillar dock vetebullar, manndelmassa och grädde (i extremt små mängder dock) var för sig, så vet inte vad det är med semmelkombon som gör att det är kväljande efter första tuggan… oj gud vad sen jag är med att kommentera detta ser jag nu, nu är det ju våfflor som ska debatteras!