Mat eller sopor?
Varje svensk kastar drygt hundra kilo tjänlig mat per år enligt en färsk rapport från SIK. Det är mycket det. Lägg till då att livsmedelsbutiker har hanteringssvinn på uppskattningsvis 2 % av omsättningen. Det är enorma mängder.
Brukar du köpa stötta äpplen, halva morötter och slokande basilika eller väljer du kött där bäst-före-datum är satt till samma dag? De flesta konsumenter gör inte det.
I Sverige har vi väldigt tydliga klassificeringar av livsmedel. Kvalitetsarbetet är till fördel för konsumenten, men har också lett till en perfektionism då våra normer och värderingar kring maten har förskjutits.
Ska en butik ha fina färskvaruavdelningar måste dessa hållas tiptop med minutiös ordning och en väl fungerande rotation. Ibland gör man felbedömningar: fint grillväder säljer otroligt mycket mer karré än regn. Disken måste vara tillräckligt välfylld för att uppfylla kundernas krav på urval, kupongvaror måste bunkras för att räcka till osv.
Plockningen i diskarna medför att man även måste ta bort produkter med smärre defekter, för kunden ratar allt utom det bästa. Som anställd blir det då ofta lättare, och går snabbare, att fälla istället för att fria. På så vis skapas en ökande intern malström där gränsen för när mat blir en sopa flyttas bakåt.
För ett år sedan tog vi ett nappatag med svinnhanteringen i vår butik. En av de högsta omkostnaderna för en butik är personalkostnaden. Den måste hållas nere för att inte behöva läggas på produktens pris. Vi bestämde oss för att göra tvärt om och satsa personaltimmar på att noggrant sortera ur plocket från diskarna och kontrollera vad som var av god kvalitet och kunde tas tillvara på. Sedan anställde vi en resurs-kock vars uppgift är att varje dag, tillsammans med färskvarucheferna, bedöma kvaliteten på det som plockats bort eller riskerar att gå ut i datum. Färskvarorna utgör basen för dagens tillverkning av varm färdigmat som sedan säljs i butiken till en rimlig penning. Vi har sagt att det hela ska gå runt, mer krävs inte. Samma dag som ett kötts bäst-före-dag infaller hämtas det in och tillagas på stubben. Det kräver planering och ett högt tempo, men det går.
Därför har vi numera lasagner med rikliga mängder ost och kött, wokar med mycket grönsaker, sallader och annat. Alla rätter består inte enbart av svinn, men mottot är att vi tager vad vi haver och följer säsongen så gott vi kan. Det hela har blivit en dundersuccé.
Internt har arbetet fört med sig att de anställdas attityd har förändrats. Man överdriver inte vid beställningar och kunskapen om återanvändning har ökat.
Vår butik arbetar redan aktivt med miljömedvetenhet .
Arbete med avfallshantering ingår i kriterierna, men den bristande resurshanteringens miljöpåverkan gör det inte. Med tanke på matsopornas omfattning borde det göra det: Enbart det privata resursslöseriet motsvarar lika mycket som koldioxidutsläppen från 700 000 bilar .
Anna Billing driver med sin man matbutiken ICA Malmborgs Tuna i Lund. Hennes största återvinningsidol är hennes biologgranne. I hans tunna slängs knappt fem soppåsar i månaden.
RSS 2.0
Jag jobbar också i butik – vi har för att slippa slänga så mycket mejeri och chark varor. Börjat sälja ut det till personalen en påse 40-50 kr.
Det gör ju att det blir mindre resursslöseri + att vi i personalen får ett billigare matkonto.
En av mina lokala butiker här i stockholm säljer mejeriprodukter för halva priset när bäst före datumet är igår eller idag. Jag brukar slå till där för jag dricker en hel del mjölk. Tycker ni skulle hålla kurser för det i andra butiker:)
Underbart att läsa Din berättelse.
Fortsätt snälla Ni
Jag tycker iofs inte att det är fel att personalen får rabatterat matkonto, men det kan bli väldigt fel när anställda gynnas av att beräkningarna inte stämt, det tenderar att ge fel signaler i företaget. Då är det bättre att uppmuntra korrekt hantering och låga svinntal med vidareutbildning eller studieresor och istället lägga en procentuell personalrabatt som en löneförmån.
Ett tydligt exempel på detta är att när vi slutat att sälja ut kort-datumprodukter ur mejeriet till reducerat pris har mängden sådana varor minskat. Beställningarna har korrigerats naturligt då denna ”utväg” inte finns. Det lilla som återstår används av resurskocken.
Oj glömde: Tack Örjan för din peppning, jag önskar att du vore kund till oss också
Underbart att se att det finns människor inom livsmedelsindustrin som bryr sig på detta vis! Keep up the high spirit!
Och tänk om man hade kunnat flyttat det här tänket ut till konsumenterna, bytt ICA:s mejeriavdelning mot Kalles kylskåp…
Jag blir förvirrad, är det ICA Malmborgs eller ICA Tuna? Eller båda två? Hur som haver kommer jag handla oftare där när ni så föredömligt hushåller med råvarorna!
Linda: ICA Tuna gick för några år sedan in i ett samarbete med andra ICA-butiker av samma storlek i Malmö och Lund. Anledningen var bla att vi skulle kunna arbeta mer med lokala leverantörer och öka det ekologiska sortimentet. Gruppen har jobbat under namnet Malmborgs i många år och därför heter vi numera ICA Malmborgs Tuna.
[...] Läs gärna historien berättad av chefen själv, Anna Billing, här. [...]
[...] som projektledare för olika satsningar: Ökat sortiment för rättvisemärkt och ekologiskt, hur vi bättre ska kunna arbeta resurssnålt, hur vi genom nya inköpskanaler ska kunna bredda utbudet av färskvaror och om detaljistens roll [...]
[...] eller råvaror som riskerar att gå ut i datum, har rönt oväntat stor framgång sedan jag först skrev om det här på Taffel. Fullt pådrag i tidningar, radio och tv för något som egentligen borde vara självklart. I [...]
[...] färg eller skador på skalet påverkar alltså försäljningen negativt (ni kan ju tänka er hur mycket hanteringssvinn en felaktig beräkning av antalet sålda bananer skulle kunna leda till…). Kinkigheten med [...]
[...] En annan kul sak är att Rikard Nilsson hade raggat fatt i innehållslistan till den hemliga råvarukorgen från Årets Kock som jag bad honom om. Jag blev nämligen så ruskigt nyfiken på vad kockarna hade haft att välja mellan. Ibland är det ju lika kul att veta vad någon valde bort som vad de faktiskt använde. Uppgiften var att laga en soppa till fjorton personer med minst två tillbehör, varav det ena skulle vara varmt. Här är sopporna som kockarna tillagade. Resursklokt-temat gillade jag ju också av förståeliga skäl. [...]
[...] att driva avdelningen – det löste vi med hjälp av att anställa kockar i projektmodellen Resurskocken – dels så var det nödvändigt att vi profilerade köttavdelningen tydligare så att [...]