Skåpmat: juni 2008

Ett vin som parfym till fläskkotletten

7570 Salice Salentino Riserva 2004, Italien, 65 kr

Moget vin som smakar mycket av fikon, plommon, russin och läder. Helheten är nästintill parfymerad. Servera vinet till rätter som har en söt ingrediens eller något annat som gör att smaken upplevs söt. Mustiga grytor eller en stek med gelé kan vara alternativ.

Eller varför inte till Jens Linders somriga fläskkotlett med syrlig sås av björnbär?

Elke Jung är vinskribent och driver sajten Vinbanken. 

Nästa champagnetrend: Supersize me!

Under 300 års tid har norra Frankrikes bubblande nektar prenumererat på titeln ”världens lyxigaste vin”. Och ingen annan dryck besitter en sådan inneboende magi som just champagne. Tänk, det räcker med att säga ”ska vi dricka ett glas champagne?”, för att glädjen ska börja spridas. Detta utan att ens ha visat upp en flaska.

Med en sådan kraft i namnet, är det inte konstigt att intresset för champagne ökar konstant över hela världen. Och det befolkningsmässigt lilla Sverige är en av världens stora nationer när det gäller bubblor. Förra året hamnade Sverige på elfte plats på listan över världens största champagnemarknader utanför Frankrike – i absoluta termer. Räknat i flaskor av normalstorlek exporterade fransmännen strax över två miljoner buteljer till Sverige. Och som en av champagnevärldens stora, är vi med längst fram och både hakar på och påverkar nya trender. För även om champagne är en av vinvärldens stora konstanter, vars grundplattform i mångt och mycket består av tradition och konservatism, avlöser både smak- och konsumtionstrender varandra med regelbundenhet. Här är ett litet nedslag bland senare tids champagnetrender:

Trend som peakat: Roséchampagner.
Vi dricker roséviner som aldrig för, det gäller även roséchampagner. Det är härligt att vi upptäckt rosébubblorna. Ett glas kvalitets-roséchampagne är oslagbart gott. Och snyggt.

Trend på topp: Ultraprestigechampagner
Senare års globala efterfrågeökningar har fått champagneproduktionen att slå i taket. I jakt på nya intäktskällor – och produktutveckling – tävlar husen i Champagne om att lansera allt exklusivare specialchampagner. Givetvis med medföljande prislapp.

Trend på uppåtgående: Inget socker
Nästan all champagne doseras med en skvätt socker i varierande proportioner. Enda undantaget är en zero dosage, brut zero eller non dosage (kärt barn får många namn). Här är champagnen naken, ingen sötma maskerar eventuella skavanker. Allt fler gillar allt torrare champagner. Dessutom GI-vänligt.

Nästa trend: Magnumflaskor
Stora flaskor är roliga flaskor. Med fingret i bubblorna kan jag meddela att nästa champagnetrend blir att vi (åter)upptäcker fördelarna med magnumbuteljen. Inte bara för att det är kul med stora flaskor. Utan framför allt för att champagnen helt enkelt smakar ännu mer i storformat jämfört med standardflaskan – större utrymme för smakutväxling under jäsningen och mindre oxidering, ger ett mer komplext vin med bättre lagringsbarhet.

Och dessutom, som vi säger i Champagne: en magnum är idealisk för två, om bara den ene dricker.

Champagneprofilen Kåre Halldén har grundat den populära Champagne-klubben SPRUCE UP!, www.spruceup.se, och är författare till boken Champagne – din guide till bubblornas värld (ICA Bokförlag, 2007).

Surdegsbröd med honung och fänkål

Det här receptet är skapat med inspiration från Pain de Martin. Brödet får en ganska bränd färg eftersom det innehåller honung, men det är bara gott. Närmare bestämt underbart med leverpastej och saltgurka.

Receptmakare: Malin Winbladh

3 limpor

Tid: 1 dygn

På kvällen:

  • 2 dl rågsurdeg
  • 2 dl grovt rågmjöl
  • 2 dl vatten.
  1. Blanda samman och täck över löst. Låt stå på dragfri plats över natten.

Nästa morgon i degblandaren:

  • 25 g jäst
  • 4 dl vatten
  • 12 – 15 dl vetemjöl
  • 1 msk stött fänkål
  • 2 msk honung
  • 2 1/2 tsk salt
  1. Kör allt utom saltet i 6 minuter på medelhastighet.
  2. Tillsätt . Kör i 6 minuter till
  3. Låt vila i tre minuter och kör sedan 6 minuter till. Nu ska degen vara ganska lös men ”glutenseg”.
  4. Jäs i två timmar.
  5. Ta upp på mjölat bakbord och rundslå degen. Det vill säga dra in kanterna av degbitarna mot mitten undertill så att ytan ovanpå blir slät och spänd. Låt vila i tio minuter innan du formar tre limpor av degen. Lägg limporna på mjölad plåt. Låt jäsa under duk ytterligare ca 1 timme.
  6. Grädda i ugn 225°C i ca 35 minuter, tills bröden låter ihåligt när du knackar på dem. Gärna med några isbitar i  botten av ugnen. Låt svalna på galler utan duk.